Jag skrev i Projekt Runeberg ett litet förord till Bjørnsons Samlede værker (1910-1911). Det handlar mest om språket, inte för att jag är expert utan för att jag försöker lära mig hur norska språke(t/n)s historia hänger samman. Det vore intressant med kommentarer och synpunkter från de språkintresserade på den här listan.
Jag överväger att göra historiska ordlistor för svenska, danska och norska för att understödja OCR och korrekturläsning.
Och kan någon förklara för mig vilka skillnaderna är mellan språket i *Ibsens* samlede værker (1898-1902) och danska?
Lars Aronsson skrev:
Jag skrev i Projekt Runeberg ett litet förord till Bjørnsons Samlede værker (1910-1911). Det handlar mest om språket, inte för att jag är expert utan för att jag försöker lära mig hur norska språke(t/n)s historia hänger samman. Det vore intressant med kommentarer och synpunkter från de språkintresserade på den här listan.
Det ser rett ut :-) http://no.wikipedia.org/wiki/Riksm%C3%A5l er sikkert nyttig, om du ikke har sett den. Dessuten kanskje: http://spr%C3%A5kr%C3%A5det.no/Trykksaker/Spraaknytt/Arkivet/Html/Spraaknytt... og annet i andre utgaver av språknytt, (nesten) samme sted :-)
Jag överväger att göra historiska ordlistor för svenska, danska och norska för att understödja OCR och korrekturläsning.
Och kan någon förklara för mig vilka skillnaderna är mellan språket i *Ibsens* samlede værker (1898-1902) och danska?
Tja, noen stikkord her: http://www.vgskole.net/teachers/norsk/spraak/sprkhist/spraakhst.htm denne http://helmer.aksis.uib.no/ibsenbt.html har et rikholdig arkiv, skjønt den ber om innlogging hele tiden, så viser den noe også uten.
Spesielt denne siden er nok av interesse: http://gandalf.aksis.uib.no/ibsen/spraaket.htm
Vennlig hilsen Axel
Axel Bojer skrev:
Lars Aronsson skrev:
Jag skrev i Projekt Runeberg ett litet förord till Bjørnsons Samlede værker (1910-1911). Det handlar mest om språket, inte för att jag är expert utan för att jag försöker lära mig hur norska språke(t/n)s historia hänger samman. Det vore intressant med kommentarer och synpunkter från de språkintresserade på den här listan.
Det ser rett ut :-) http://no.wikipedia.org/wiki/Riksm%C3%A5l er sikkert nyttig, om du ikke har sett den. Dessuten kanskje: http://spr%C3%A5kr%C3%A5det.no/Trykksaker/Spraaknytt/Arkivet/Html/Spraaknytt...
.. og her finner du også en artikkel nettopp om språket hos Ibsen. Kort oppsummert ser det ut til at han fornorsket språket mer etterhvert, men skrev tilnærmet dansk til å begynne med, skjønt dansk ikke var så fast normert heller på den tiden, så det vel må anses å ha vært en ganske løselig norm i utgangspunktet.
Det står også noe der om påvirkningen Knut Knudsen utøvde på Ibsens språk :-)
Spennende sitater:
Brand var Ibsens første drama som ble utgitt i Danmark. Det ble utgitt på Gyldendalske Boghandel i 1866. Forlagssjefen, Frederik Hegel, påpekte straks at Ibsens språk var for norsk, og at dette ville skape problemer for de danske lesere. Hegel ønsket å fjerne enkelte særnorske ord i første omgang. (...)
Skandinavismen
Allerede fra 1850-årene ble det i Norden uttalt ønske om tilnærming mellom de skandinaviske språkene. Det resulterte til slutt i et rettskrivningsmøte i Stockholm i 1869, der Ibsen var en av de norske representantene. Møtedeltagerne ble enige om en rekke tiltak, og disse ble offentliggjort. Møtet var av privat karakter, og fikk ingen umiddelbar offentlig virkning i de respektive land. Flere av forslagene derfra ble likevel senere offentlige former i Norge. Ibsen fulgte fra 1869 den skandinavistiske form og holdt i hovedsak fast ved den hele resten av sitt liv. Allerede i 1870-årene gikk han så langt som til å omarbeide og utgi på ny ungdomsdramaene sine i den nye språkdrakten. Noen av dramaene, men ikke alle, ble samtidig forbedret dramatisk, historisk eller metrisk. De dramaene som er skrevet etter 1869, også revideringene av de tidlige dramatekstene, virker mindre norske enn de første dramaene. Dette gjelder særlig fordi det nå ble skrevet k og g i stedet for kj og gj foran e, æ og ø, slik at vi får unorske skrivemåter som gerne, kærlighed, skemt, igen. Skrivemåten ej og øj velges fremfor ei og øi, slik at vi får ortografien Freja, dreje, fløjel osv. I samsvar med vedtakene på rettskrivningsmøtet ble flere fremmedord erstattet med hjemlige ord. F.eks. ble Som lette Luftgestalter de forsvandt fra Catilina fra 1850 endret i 1874 til Som lette sommerskyer de forsvandt. Ellers ser en i de reviderte utgavene også at fremmede bokstaver ble erstattet med hjemlige, f.eks. Krist for Christ. Det er de reviderte dramaene i skandinavisk språkdrakt nordmenn kjenner i dag, og da gjerne i enda mer modernisert form, da det med få unntak ikke fins nyutgivelser av de opprinnelige ungdomsdramaene. (...) [Konklusjon:] Denne raske gjennomgangen av Ibsens femti år lange periode som dramatiker viser en dikters utforskning av språket. I den første perioden er språkformene og rettskrivningen forut for sin tid og språkpolitisk bevisst. Deretter endrer den seg for å tilfredsstille krav som kommunikasjonsmiddel for en stor leserkrets, blant dem danske lesere. Til sist er språket utvidet til å bli et dramatisk virkemiddel, der språkpolitikk eller fornying er kommet i skyggen, mens språkbruk eller sosiolekter er kommet i fokus. Hvis en skal karakterisere Ibsens språk, må en nesten trekke fram disse endringene. Det fins ikke et enkelt svar på spørsmålet om hva Henrik Ibsens språk er.
Mvh Axel
og annet i andre utgaver av språknytt, (nesten) samme sted :-)
Jag överväger att göra historiska ordlistor för svenska, danska och norska för att understödja OCR och korrekturläsning.
Och kan någon förklara för mig vilka skillnaderna är mellan språket i *Ibsens* samlede værker (1898-1902) och danska?
Tja, noen stikkord her: http://www.vgskole.net/teachers/norsk/spraak/sprkhist/spraakhst.htm denne http://helmer.aksis.uib.no/ibsenbt.html har et rikholdig arkiv, skjønt den ber om innlogging hele tiden, så viser den noe også uten.
Spesielt denne siden er nok av interesse: http://gandalf.aksis.uib.no/ibsen/spraaket.htm
Vennlig hilsen Axel
Axel Bojer wrote:
Lars Aronsson skrev:
Det ser rett ut :-)
Och nu har jag en ny norsk (nej, inte nynorsk) sak på gång. Det var nämligen den 19. februar 1907 som norska regeringen beslutade att införa riksmål som norm för offentliga handlingar. Riksarkivet.no har lagt upp 3+15 sidor protokoll om detta som "månedens dokument", men bara som foto och inte som sökbar text,
http://www.riksarkivet.no/webfelles/manedens/feb2007/hovedside.html
Därför kopierade jag bilderna till Projekt Runeberg, körde OCR och korrekturläste de 18 sidorna,
Eftersom det snart är den 19. februar, och dessutom Valentin (eller "alla hjärtans dag", som vi säger i Sverige) den 14., så gjorde jag en liten banner på den sidan också, som det givetvis är fritt att återanvända.